Somliga nätter är fulla av sprickor och mornarna därpå
skälver under hudens tyngd. Mina märken mynnar ut i minnen mellan
lakanens ränder och det gör ont i alla kroppsdelar jag inte har och i
alla världsdelar jag inte är. Ocensurerade förlossningar. Vaknar vi alla
våta av svett med gryningsfoster intill kroppen? Lindriga fantomsmärtor
säger mor. Jag andas mycket långsamt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar