Zombies für alle.

Jag ska erkänna att jag till en början var mer än skeptisk till Ajvides böcker. Vampyrer i förorten, zombies i innerstan och troll och annat otyg om vartannat. Alltså, ärligt talat. Men i en bookswap på ön Tonga i Stilla havet fann jag ”Låt den rätte komma in” och i brist på annan läsning var jag beredd att ge Ajvide en chans. Sedan dess har jag läst samtliga publikationer och nu senast lyssnat på mp3boken ”Tjärven”. En historia som börjar som ett trevligt initiativtagande till ett midsommarfirande i skärgården mellan gamla gymnasiekompisar men som snart eskalerar i ett våldsamt zombieinferno.

Det som framförallt tilltalar mig hos Ajvide är hans realism och självklara känsla för karaktärer och populärkultur. Och.. svenskheten. De gamla klasskamraterna jämför sina iPhones samtidigt som de till tonerna av Modern Talking och Bruce Springsteen, ältar och gör upp med gamla minnen. Under berättelsens gång tas var och en av karaktärerna åt sidan och man ges en glimt av deras egen resa mellan student och medelålder, utan försköningar och avrundningar. Det är mänskliga berättelser om drömmar, rädslor, åstad- och tillkortakommanden. Berättelser vi alla bär på. Åter i rampljuset försöker var och en på sitt sätt att hävda sin roll som mest självförverkligad och när den jordiska diskussionen om iPhone-tillbehör övergår i en kamp för överlevnad, känns detta, i sann Ajvide-anda, fullkomligt naturligt. Resten är blodig zombiehistoria.   

Ajvide-intresset delar jag med min sambo. Läs här vad han tyckte om Tjärven.