Marlene Hausofer – Väggen
Trots tragiken i upphällningen, lämnar denna iakttagande berättelse mig en känsla av förtröstan, och jag noterar för mig själv att snarast plugga in ”Årspraktikan” i det fall jag av okänd anledning skulle komma att bli den sista människan på jorden. Självbevarelsedrift tänker man inte så ofta på längre.
Siri Hustvedt – Sorgesång
Siri gör egentligen allt rätt. Hon har ett behagfullt språk och skriver detaljerat och engagerat om sina karaktärer som ofta hör hemma i de vetenskapliga och intellektuella rummen, vilket föranleder akademiska dialoger som tenderar kräva en del av läsaren. Egentligen är hon spännande att läsa, men ”Sorgesång” misslyckas där ”Vad jag älskade” lyckades. Kanske beror det på att den enda historien som intresserar mig, (systerdotterns), är den som inte berättas i en annars generöst sammanvävd relationsroman? Hursomhelst resulterade läsupplevelsen av ”Sorgesång” i en oengagerad antiklimax och i skrivande stund minns jag knappt hur den slutade.
Trots tragiken i upphällningen, lämnar denna iakttagande berättelse mig en känsla av förtröstan, och jag noterar för mig själv att snarast plugga in ”Årspraktikan” i det fall jag av okänd anledning skulle komma att bli den sista människan på jorden. Självbevarelsedrift tänker man inte så ofta på längre.
Siri Hustvedt – Sorgesång
Siri gör egentligen allt rätt. Hon har ett behagfullt språk och skriver detaljerat och engagerat om sina karaktärer som ofta hör hemma i de vetenskapliga och intellektuella rummen, vilket föranleder akademiska dialoger som tenderar kräva en del av läsaren. Egentligen är hon spännande att läsa, men ”Sorgesång” misslyckas där ”Vad jag älskade” lyckades. Kanske beror det på att den enda historien som intresserar mig, (systerdotterns), är den som inte berättas i en annars generöst sammanvävd relationsroman? Hursomhelst resulterade läsupplevelsen av ”Sorgesång” i en oengagerad antiklimax och i skrivande stund minns jag knappt hur den slutade.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar