Jag sa att jag tänkte bygga mig en koja med hiss och
portkod. Badkar och parkettgolv. En hydda, ett torn och en igloo. Ett
slott, ett stall och en scen. Bara på skoj alltså men skämten rimmar
illa och skratten ramar in lokalen. Utanför fönstret står någon och ser
in. Han ler ett skrynkligt leende och skriver sitt namn med blå handstil
på husfasadens baksida. Det kommer nog att börja regna säger någon som
får rätt och jag skäms när miljoner droppar exploderar som glas mot
marken utanför. Tiden retarderar och rösterna i rummet fastnar i
varandra. Jag ser ner på mina fötter som blivit blöta trots att jag är
inomhus. En fuktskada. Det är så mycket som läcker nu för tiden. Med en
långsam rörelse slår min bordsgranne sönder sitt glas och betraktar de
glittrande skärvorna på bordet med oförstående blick. Jag börjar gråta
inombords. Han beställer in ett nytt glas. Regnet fortsätter att
explodera i miljoner. Utanför.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar