Jag har bytt ut delar av mig själv mot delar av andra.
Ibland för mat och husrum. Jag har bytt ut så många delar att det ibland
är svårt att veta om jag är jag eller om jag är någon annan och om
någon annan går omkring och är jag någon annanstans. Jag kan vara tyst
på två dialekter och skratta på 6500 olika språk. Avstånd är mina linjer
i handflatorna och avtryck det som känns men inte syns i bild. Smakerna
är många och de kan vara svåra att balansera mellan läppar och maggrop
när blodcirkulationen är hämmad och alla organ inte fungerar som de ska.
Tungan är vass men känslig. Sötman får mig att yra och när sältan blir
för sträv går benen av. Vissa dagar är min kropp väldigt tung att bära men det kan mest vara en fråga om var jag lägger vikten. Om vad som
är viktigt. Om vinden plötsligt vänder och rörelserna blir ryckiga av
oro är det viktigt att väga av och strunta i tyngdens övertag. Tyngdlag
och allt vad det innebär. Ett misslyckande kan inte skratta åt mig men
jag kan skratta åt ett misslyckande på världens alla 6500 olika språk.
Eller le tyst på två dialekter. Ett misslyckande blir bara ett
misslyckande om man låter det bli ett. Skrattar man åt det blir det en
fars. Det är viktigt att veta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar